Vi var många som besökte BK Häckens höstmöte för några veckor sedan. Med spänd förväntan skulle vi ta del av den senaste informationen kring bygget av en ny Rambergsvall. Beskeden vi fick gav tyvärr väldigt lite kött på benen eftersom Higab ännu inte gett klubben någon information.
Vi tog därför kontakt med Higab och fick en lång pratstund med Mikael Blom som är fastighetsutvecklingschef och ansvarig för alla Higabs projekt.
Kan du inleda med att för ordningens skull förklara för oss vad Higab fått i uppdrag av kommunstyrelsen att göra?
– Som ni säkert vet så har Higab haft uppdraget tidigare att göra en förstudie som sedan i omgångar återremitterats av kommunstyrelsen, men vårt förnyade uppdrag per den 26 september är att återkomma med ett beslutsunderlag om en ny arena där stadens kostnad inte får överstiga 130 miljoner kronor. Uppdraget innehåller alltså ännu inte någon begäran att bygga en arena utan bara att ta fram underlag för vad det skulle innebära.
Det vi funderar på just nu är att se över hur vi skall lösa det uppdraget.
Om du mer konkret skall berätta vad er nästa hållpunkt är?
– Vi för just nu en dialog med Stadsbyggnadskontoret för att utreda frågan om det behövs en ny detaljplan eller inte.
Varför skulle det behövas och vad är det som påverkar om det behövs en ny detaljplan eller inte?
– Det är saker som höjder på byggnaden, om den får plats på tomten, markförhållanden eller liknade. Det finns en befintlig detaljplan och vi hoppas att det inte skall behövas en ny eftersom det är en mycket tidsödande process som skulle försena projektet avsevärt.
Vi är optimistiska och vår arbetshypotes är att det blir en bygglovfråga och den process som i så fall följer med eventuella överklaganden.
Och hur vanligt är det att det kommer in överklaganden?
– Nästan alla stora byggen råkar ut för det i någon omfattning,
Och vad händer efter beskedet som ni väntar på från Stadsbyggnadskontoret?
– Därefter kallar vi alla intressenter i förstudiegruppen till ett möte. Sedan sitter vi ner och lägger tillsammans upp en plan hur vi går tillväga för att på bästa sätt svara upp på kommunstyrelsens uppdrag.
Under samtalets gång framgår det tydligt att just detta möte är startskottet för arbetet och att Mikael ogärna vill förekomma det. På de här mötena skall gruppen, bestående av förutom Higab själva också Gotevent, Stadsbyggnadskontoret och BK Häcken, arbeta fram ett angreppssätt och tillsammans planera hur man skall gå tillväga.
Hur långt i framtiden ligger detta möte?
– Det första mötet är planerat att äga rum innan jul.
Hit fram gick diskussionen enkelt och smärtfritt och med ingjutet mod från den relativa framgången försökte jag nu få mer information om stegen härefter. Här tog det däremot slut med hänvisning till att man först måste ha sitt möte innan man ger några vidare uttalanden om vad som händer sedan. I princip hur jag än försökte tog det stopp och fick istället rikta in mig på mer generella frågor.
Hur kommer upphandlingen att gå till?
– Det vet vi inte ännu, det kommer vi att diskutera under vårt möte.
Men det har pratats om funktionsupphandling av den här arenan, kan du berätta mer om det?
– Ja, det är en möjlighet. Det kan var ett alternativ som passar bra för det här uppdraget. Att låta entreprenörer ta ett helhetsansvar ger de frihet att kunna hitta kreativa och kostnadseffektiva lösningar. För det finns många duktiga entreprenörer på marknaden.
Samtidigt minskar denna form också risken att vi låser in oss i invanda mönster och arbetssätt.
Men är inte detta en för er ovan typ av entreprenad? Gamla Ullevi byggdes väl exempelvis inte på detta sätt?
– Nja, vi använder den typen ibland. Higab gör alla typer av entreprenader. Vissa delar av Gamla Ullevi gjordes på detta sätt, andra inte. Olika entreprenader passar vid olika tillfällen.
Om vi skulle renovera ett byggnadsminne så skulle det vara naturligt att man vill detaljstyra och beskriva noggrant vad som skall göras. I fallet med Rambergsvallen vill man troligtvis lämna större frihet åt entreprenörerna.
Så om det blir funktionsupphandling eller totalentreprenad kommer ni att göra mindre själva. Vem kommer då exempelvis att rita arenan?
– Det kan vi inte säga. Det beror på, det kan vara vi eller så kan det hamna hos entreprenören.
Det absolut vanligaste förfarandet är att man efter förstudien projekterar arbetet och låter en arkitektfirma rita på arenan. Därefter skapas ett förfrågningsunderlag, som man går man ut till entreprenörer med.
Det kan tyckas mer naturligt att om man ägnar sig åt totalentreprenad så lejer man också ut ritandet av själva arenan, eller i alla fall de största och mest betydande bitarna av det arbetet, för att just ge entreprenörerna den friheten Mikael pratar om. Men återigen vill han inte låsa in sig innan man gemensamt kommer fram till vad som skall göras och hur.
Försöken att få någon information om tänkta datum för byggstart eller färdigställandedatum var givetvis av samma anledning i förväg dömda att misslyckas, men däremot kunde Mikael dela med sig av Higabs erfarenheter kring hur lång tid det kan ta att bygga arenan från det att alla byråkratiska turer är över och spaden sätts i marken.
– Någonstans i häraden kring 18 månader för ett sådant här bygge är rimligt skulle jag säga, plus minus någon eller några månader.
Det har diskuterats om standardarenor med mycket prefabricering, skulle det kunna minska byggtiden?
– Det är möjligt, men jag vågar egentligen inte uttala mig om det eftersom vi aldrig varit med om att bygga en sådan arena tidigare.
Vi är också många som är intresserade av att följa bygget och att få så mycket information som det bara går. Hur öppen kommer informationen att vara?
– Detta projekt är ju av den ekonomiska digniteten att uppdraget kommer att annonseras ut enligt lagen om offentlig upphandling till alla och envar i hela Europa. Då är de dokumenten offentliga handlingar och man kommer att kunna ta del av förfrågningsunderlaget.
Entreprenörernas offertsvar kommer troligtvis också innehålla mycket intressant information som ritningar och andra detaljer? Blir de offentliga?
– Fram till dess att en entreprenör är utsedd kan det komma att råda anbudssekretess, detta för att alla entreprenörer skall behandlas exakt lika. När sedan ett beslut tas och man meddelar vem som får jobbet blir alla entreprenörers handlingar också offentliga.
Projektet berör väldigt många och man undrar över hur beslut tas och vilka som har inflytande över dem. Hur mycket är till exempel BK Häcken inblandade och hur mycket får de vara med och bestämma?
– De sitter med i gruppen och är självklart en röst som vi lyssnar på, men det finns många parametrar, krav och viljor att ta hänsyn till. Svenska Fotbollsförbundet har sina krav, samhället, de som skall förvalta byggnaden och BK Häcken har sina och allt måste balanseras så att det inte kostar staden mer än de 130 miljoner kronor som budgeterats.
Om man skall ta en specifik fråga som underlaget. Vem bestämmer om det skall bli plastgräs eller konstgräs på arenan?
– Det vet inte jag om jag skall var ärlig. Men jag skulle tro att BK Häcken har ganska stor input i denna fråga.
Det kom lite som en överraskning måste jag erkänna. Vad man förstått som utomstående så har det känts som att detta inte är förhandlingsbart. Att det är förutbestämt att det kommer att bli plast på nya Rambergsvallen?
– Ja,,, säger Mikael något fundersamt, man kan givetvis också tänka sig att Gotevent som förvaltare av arenan har en del att säga till om, men som sagt jag vet faktiskt inte exakt vem som bestämmer detta.
Detta triggade min nyfikenhet. Hur kommer det sig att det enda underlag man hört nämnas i sammanhanget är plastgräs? Jag hörde mig för hos Anna Johansson (s), som dels är ordförande i Gotevents styrelse men också den som presenterade hela projektet inför en entusiastisk hemmapublik på Rambergsvallen.
Hon ville inte känna sig delaktig i formandet av åsikten, men hade själv inställningen att hon föredrog plastgräs, på grund av möjligheten att få en högre nyttjandegrad och dessutom under större delar av året sam att underhållet är billigare och enklare.
Vi fick också ytterligare information från Lennart Karlsson, ordförande i BK Häcken som förklarade att det finns tankar om att Rambergsvallen skall kunna agera reservarena för de andra klubbarna i stan' om underlaget likt i år och tidigare år blir undermåligt på Gamla Ullevi.
Ett argument som ligger tungt i vågskålen för plastgräs.
Så vad tycker då Gotevent, som skall ha hand om driften och förvaltningen av arenan? Kontakt togs med samma enkla fråga. Svaret jag fick var dock att endast företagets VD fick lov att uttala sig i frågan och han var inte anträffbar förrän efter jul.
Det var ganska tydligt att vi närmade oss slutet på vår konversation nu, det var inte möjligt att få ut mer information helt enkelt.
Avslutningsvis, när tror du vi kan få mer information om hur det går med projektet?
– Vi tycker att det är viktigt med öppenhet, vi tror att alla vinner på en öppen process och vill gärna att informationen kommer ut så fort det går. Så snart processen är beslutad med alla ingående parter i förstudiegruppen så tänker vi förmedla det vi kommit fram med.
Då får vi tacka så mycket för din tid och ditt tålamod att svara på alla frågor i den här ganska snåriga processen.
– Det var så lite så. Ja, man kan konstatera att detta är ett ganska komplicerat projekt, om så inte varit fallet hade det nog redan varit byggt. Men behovet av en ny arena är tydligt och vårt fokus ligger på att hitta lösningar och lägga fram ett förslag så snart vi bara kan, för att kommunstyrelsen skall kunna ta beslut, med förhoppningen om att kunna bygga en ny arena.
Robin Carlander
Supporterklubben Getingarna